I dag har jag för första gången rört mig ute i den här världen, som tydligen kallas verkligheten. Det känns väldigt konstigt alltihop. Folk gör så många märkliga saker här. De går upp varje morgon mycket tidigare än de skulle vilja, bara för att hinna komma med på det fullaste tåget när de ska ta sig till det där som de kallar JOBB. Jag har också skaffat mig ett JOBB. Jag tänkte att om jag ska kunna rapportera seriöst från verkligheten, eller vad man nu ska kalla det, så måste jag ju studera den liksom inifrån, beblanda mig med de här så kallade människorna och försöka smälta in. Jag är lite orolig för hur det ska gå. Jag tror att en del blev misstänksamma redan nu på morgonen, eftersom jag åkte till jobbet på pendeltågets tak i stället för att krypa in i själva tåget. Det verkar inte ha varit någon annan som gjorde så. Det är så många sådana detaljer som man måste hålla reda på, så jag vet inte riktigt hur jag ska klara det.
Vad det känns konstigt att skriva så förresten, "jag åkte till jobbet", som om det var något helt normalt. Något man gör varenda dag. Men vem vet, om allt går som planerat så kanske det kommer att kännas så för mig innan jag lämnar den här - ja, verkligheten. Eller vad man nu ska kalla den.
